Madeira

Madeira

Madeiras starkviner kan i princip lagras för alltid - viner som gjordes för två sekel sedan smakar fortfarande ljuvligt. 

Utanför Afrikas kust, 1000 km från Portugals fastland, hittar man Madeira, den halvtropiska ön som framförallt är känd för sina starkviner, DOP Madeira. (Madeira har valt att använda sig av de nya EU-beteckningarna DOP och IGP). Tillsammans med den sandiga grannön Porto Santo har man ytterligare en klassificering för vanliga viner; DOP Madeirense, och man gör även viner under beteckningen IGP Terras Madeirenses.


Då och nu

När vinlusen kom till Madeira i slutet på 1800-talet och slog ut alla vinodlingar, gjorde man nyplanteringar med amerikanska rotstockar, som var motståndskraftiga mot vinlusen. Idag har man även många nya europeiska rotstockar, men många av de amerikanska finns fortfarande kvar. Druvorna från dessa får dock inte användas för DOP och IGP-viner, utan man gör enklare bordsviner som främst dricks av lokalbefolkningen. Utöver dessa enkla bordsviner och de ljuvliga starkvinerna gör man moderna viner på alla möjliga druvsorter. För de vita är Verdelho den vanligaste. Till de röda vinerna använder man dels Tinta Negra, men även andra portugisiska och internationella druvsorter.

Klimat

Ön ligger mitt i golfströmmen och har ett milt klimat, i genomsnitt 22 °C på sommaren och 16° på vintern. Moln byggs snabbt upp över det bergiga inlandet och lätta regn avlöser solskenet nästan varje dag. Det är dock inget som stör de turister som dras till denna vackra, storslagna ö. Det milda, fuktiga klimatet och den bördiga vulkanjorden gör att druvorna mognar långsamt och vinerna blir friska utan att vara alltför alkoholstarka. 

Vinifieringen

De som först började göra vin på Madeira upptäckte snabbt att vinerna klarade av båtresor bättre om de förstärktes med lite sprit. Man upptäckte även att något fantastiskt hände med vinerna under de långa, heta transporterna till havs. Smakerna blev intensiva och nötliknande. Vinproducenterna på Madeira lärde sig att efterlikna detta fenomen genom att låta ekfaten med de uppspritade vinerna ligga i solvärme, under glasstak i ladorna. Detta sätt att lagra vinerna kallar man canteiro. Man kom också på en genväg för de enklare vinerna, att kontrollera temperaturen i stora ugnar (estufas), en process man kallar för estufagem. Tre månaders estufagem motsvarar ungefär fyra år av canteiro, även om resultatet inte blir riktigt lika bra.

Vinodlingarna på ön är fragmenterade. Små vintegar längs terrasser på de vulkaniska sluttningarna. De flesta vinrankor binder man på pergolor. Druvorna skördas från mitten av augusti till mitten av oktober. 

Jäsningen avbryts av att man tillsätter vinsprit. Timingen är viktig för slutresultatet och vinets sockerhalt. Av tradition så är druvsorterna oftast förknippade med en viss grad av sötma. Sercial brukar vara det torraste vinet, Verdelho ger halvtorra viner, Bual (eller Boal) är halvsött och Malmsey (eller Malvasia) är det allra sötaste Madeiravinet. Negra Mole är en druvsorter som används i många viner, med olika grader av sötma.

De allra bästa DOP Madeiravinerna görs dock från de fyra traditionella gröna druvsorterna och även ibland Terrantez.

Vinerna kategoriseras efrer metod och lagring, såväl som druvsorter. Colheita eller Single Harvest-viner görs av de traditionella gröna druvsorterna eller Tinta Negra, och lagras på ekfat i minst fyra år. Vintage, Frasqueira och Garrafeira-viner måste göras enligt canteirometoden, av någon av de traditionella gröna druvsorterna och sedan lagras i 20 år.

 


Tillåtna druvsorter för DOP Madeirense and IGP Terras Madeirenses:

  • Verdelho, Malvasia Fina (Boal), Sercial, Malvasia, Folgasão (Terrantez), Chardonnay, Chenin, Bastardo, Cabernet Sauvignon, Complexa, Deliciosa, Merlot, Tinta Barroca, Tinta Negra, Touriga Francesa, and Touriga Nacional. 

De viktigaste druvsorterna för DOP Madeira: 

  • Tinta Negra, Sercial, Boal, Malvasia, Terrantez and Verdelho